Ronjj

historien tog vid ute i skogen, där jag satt på en mopen, stor som en motorcykel. jag vet int om den avr trasig eller omajg bara rädd en hög fart. för jag hade ingen gas på. jag tog mig fram genom att använda fötterna och dra mig fram, fast Han var ju såklart bakom mig och tryckte på. han tryckte på mig p rumpan istället för på moped, det förstog jag aldrig anledningen till. men efter som vägen i skogen gikc verkligen som en berg-ochdalbana så behövde jag en viss hjälp.
Till slut kom vi till en för brant backe och jag var för generad att låta honom trycka på mera så jag for sakta tillbaka för backen, han blev en aning upprörd och förvånad över att jga släpte på "gasen" men sen brydde vi oss inte mer om det efter som vi plötsligt hamnade i ett ödsligt hus, säkert i samma skog. men där fanns också min bror han hans trolovade. förvånande var han mycket trevlig och glad över att träffa mig. han gav mig inte direkt komplimanger men snälla blickar och fråga alltid innan han gjorde något.
han satt i en fotölj och trolovade stog vid fönstret coh medans jag o Han underhöll oss bredvid sängen, på golvet. men så plötsligt ringde det på broders telefon. och gissa vem det va. jo Albin. jag suckade och broder frågade snällt om han inte skulle svara?. jag svarade med god min, det e klart han ska men jag reste mig från golvet och tog mig ut från rummet till hallen där endast ett stort fönster och en trappa som ledde ner till undervåningen fanns. jag hörde tassande steg bakom mig och fick se att Han följt efter  mig.
Jag stälde mig vid fönstret och såg ut. han lade armarna runt mig och kysste mig i nacken och fråga vad som var fel. sen efter det började det djupa samtalet mellan honom och mig. jag minns inte riktigt vad som sades men avståndet kom iaf på tal. emn alltig jga sa hade han ett mot argument på och svarade att kärleken fanns, så det skulle int ebli några problem.

Efter det vaknaed jag. Förstår inte vad drömmen vill säga. men något måste det vara eftersom jag minns den så väl. jag minns doften, jag minns hur allt såg ut.
denna Han  minns jag tyvärr inte namnet på. men ajg vet precis hur han ser ut. jag har träffat honom. han är från tågstaden Hallsberg. Han är en olydig pojk med hål i läppen, svart långt hår som ligger över ögonen och så hänger han ihop med dom "coola" som dricker sig fulla och strular runder varje helg. Jag skulle nog inte heller berätta namnet även fast jag nu vet det.

Har just studerat barn filmen "high school musical" för typ tredje gången denna helg, i brist på annat. men den facinerar mig. den har en glans där man bara vill gråta som får en att skratta. den har karaktärer som faktist finns på riktigt. tänker särskilt på en från min förra skola, henne alla skratta åt när hon uppträdde. tillochmed jag. hon som var så jävla posetiv och trevlig. som alltd ställde upp på musikaler som jul avslutningar som lucia. hon som gick fram till folks om satt ensamma i cafeterian. Hon som fick in för sin idrott till tusen. hon som man bara ville spy sin galla över. Hon som flyttat till falun för att få den perfekta utbildningen. hon som alltid syndes och hördes. hon var med i tidningen jämt. jämt hade hon gjort något. om ett repotage kom från skolan var hon med, trots det fanns 500 andra elever att välja sätta en bild på. hon som var översmikad så man såg brunkrämens avslutskant. Nog om henne.

/R